Du bläddrar just nu i månadsarkivet för maj 2010.
I måndags träffades 16 doktorander inom dricks-, lak-, dag- och avloppsvattenforskning verksamma på LTH och Malmö Högskola på Kemicentrum på LTH för ett halvdagsseminarium. Seminariets syfte var att starta ett nätverk för dessa doktorander för att på så sätt knyta kontakter och skapa nya samarbeten mellan olika avdelningar och universitet/högskolor. Även ett fåtal handledare deltog. Seminariet var ett arrangemang inom det av Svenskt Vatten finansierade VA-nätverket i södra Sverige kallat VA-teknik Södra. Samtliga doktorander presenterade tre PowerPoint-slides, vilka innehöll doktorandprojektets mål och status, men också förslag till samarbete med andra doktorander. VA SYD:s industridoktorander, Tobias Hey och jag, deltog naturligtvis också.
Seminariet avslutades med gruppdiskussioner och en allmän diskussion om hur nätverket ska utformas. Många bra förslag togs fram, bland annat att följande träffar borde vara öppen för alla som är intresserade av den forskning som bedrivs.
Imorgon delas det första av Peter Stahres stipendium ut på 50 000 kronor i samband med Svenskt Vattens årsmöte i Norrköping den 18 maj. Stipendiet går till Godecke-Tobias Blecken vid Luleå Tekniska Universitet för bidraget ”Biofiltrering av Dagvatten – Rain Gardens”.
Stipendiet är skapat till minne av vår medarbetare Peter Stahre med en önskan att uppmuntra till fortsatt idéarbete i Peters anda och bidra till utveckling inom en god bebyggd miljö samt ett uthålligt samhällsbyggande. Peter var en stor auktoritet inom dagvattenområdet inte bara i Sverige, utan i hela världen. Han lämnade under sin långa gärning starka avtryck och många idéer och landvinningar efter sig.
Stipendiekommittén som består av representanter från VA SYD, SLU, Malmö Stad, LTH, NTU, PULS AB och VIÖS AB har följande motivering till det vinnande bidraget:
”Godecke-Tobias Bleckens arbete håller hög kvalitet och är praktiskt användbart, vilket gör det till ett arbete i Peter Stahres anda. Det främjar samverkan och nytänkande inom VA-teknik i kombination med vegetationsteknik och bidrar till utveckling inom en god bebyggd miljö samt ett uthålligt samhällsbyggande.
I ett biofilter för dagvatten (”rain garden”) kombineras fördröjning och behandling av dagvattnet med teknik som utgör ett estetisk tilltalande inslag i stadsbilden. Tobias har i sin forskning visat att tekniken har förmågan att även under vinterförhållanden rena och fördröja dagvattnet, effektivt rena smältvatten och dessutom har förmågan att rena lösta metaller. Dessa nya resultat bör bana väg för ökad användning av biofiltrering av dagvatten, inte minst i Skandinavien.”
På vår webbplats har vi skrivit mer om stipendiet och om Peter Stahre: http://www.vasyd.se/OM/STIPENDIER/PETERSTAHRE/Pages/default.aspx
VA SYDs tre största avloppsreningsverk, Sjölunda, Klagshamn och Källby, har olika processkonfigurationer. Lite kort så har Sjölunda en aktivtslamanläggning med kort slamålder, nitrifikation i biobäddar och efterdenitrifikation i MBBR. Klagshamn har nitrifierande aktivt slam och efterdenitrifikation i MBBR medan Källby har en aktivtslamanläggning med biologisk fosforavskiljning och fördenitrifikation.
Per Falås, doktorand på VA-teknik på Institutionen för Kemiteknik, LTH, i Lund sedan hösten 2008, ingår i det stora läkemedelsprojektet MistraPharma. Han studerar vilken förmåga biologiska processer vid dagens avloppsreningsverk har för att bryta ned läkemedel och hormoner. Detta gör han framför allt med hjälp av batchförsök på labbet. Nedbrytningsprofiler av olika läkemedel och hormoner jämförs för olika typer av aktivt slam. Biofilmers nedbrytningsförmåga ska också studeras och Per handleder för tillfället en exjobbare som studerar ett par olika biofilmer. Enbart substanser som verkar på mänskligt målprotein studeras d v s inte antibiotikarester. Slam har hämtats in från ett antal olika avloppsreningsverk, däribland från VA SYDs tre största reningsverk. Per har sett skillnader mellan olika slam, och vi väntar med spänning på hans artiklar och presentationer i framtiden.
Per Falås
Initiellt inom sitt doktorandprojekt sammanställde Per uppgifter om processkonfigurationer vid svenska reningsverk med en belastning över 10 000 personekvivalenter. Dessa uppgifter kommer han att utnyttja för att titta på vilka åtgärder vi behöver göra i Sverige om krav kommer på nedbrytning av vissa läkemedel och hormoner.
En hel drös av processingenjörer (28 stycken) från Nordens större avloppsreningsverk samlades under två intensiva dagar (5-6 maj) i Göteborg på ett så kallat PING-möte. Det är en årligt återkommande träff för kunskapsutbyte och som flyttas runt på de olika verken. I år hade process-gruppen på Gryaab satt ihop ett intressant program där deltagarna presenterade olika aktuella och intressanta studier eller projekt som genomförts på deras anläggningar. Ett urval av årets ämnen var energibesparingar på reningsverk, partikelavskiljning med skivfilter, kemisk behandling av rötslam (KemiCond) innan en avvattningsteknik (Bucher-press) som fick upp slammets torrsubstans till över 40 % och hur man kan utöka reningskapaciteten på ett verk utan att öka anläggningsytan. Data från de olika verken hade även samlats in och nyckeltal avseende slam och energi presenterades. Det var intressant att se både likheterna och skillnaderna som finns mellan avloppsreningsverken. Inte att glömma så var rundvisningen på Ryaverket mycket intressant. De har nyligen tagit i drift deras utbyggnad för att förbättra kvävereningen (efterdenitrifikation i en MBBR- Moving Bed Biological Reactor) och partikelavskiljningen (skivfilteranläggning). De har tänkt till både vad gäller arbetsmiljö och snygg arkitektur! Som omväxling fick vi åka på sightseeing i Göteborgs kanal och hamn.
Vi från VA SYD som var med var Maria Mases, Mattias Paulsson och Michael Cimbritz.
Foto över Ryaverket i Göteborg med deras nya skivfilteranläggning
Hydrolys av slam på avloppsreningsverk för utnyttjande av intern kolkälla till denitrifikation och biologisk fosforavskiljning har specialstuderats på VA-teknik på Institutionen för Kemiteknik, LTH under ett antal år, se t ex Daton och Wallergård (2003), Särner (2004), Tykesson et al. (2005), Gustavsson (2005) och Jönsson et al. (2006).
De senaste åren har även VA SYD aktivt varit delaktiga i denna forskning tillsammans med LTH. Inspirerade av primärslamshydrolys i försedimenterings-bassängerna på Öresundsverket i Helsingborg har nu försök med samma koncept påbörjats i fullskala på Klagshamns avloppsreningsverk i Malmö sedan ett par veckor tillbaka. En fjärdedel av försedimenteringsbassängerna (en av fyra linjer) inkluderas i studien. Tidigare labbstudier (Jönsson 2008 och 2009, Norlander 2008) har visat goda resultat. Konceptet går ut på att slamuppehållstiden i försedimenteringsbassängerna förlängs genom att slamtäcket tillåts bli tjockare och att de bildade lättflyktiga fettsyrorna (framför allt ättiksyra och propionsyra) tvättas ut ur slammet genom att en del av slammet pumpas tillbaka till inkommande vatten i försedimenteringen. Tobias Hey, som är industridoktorand på VA SYD i samarbete på LTH, leder hydrolysförsöken på Klagshamn. Hans forskning handlar i stort om optimalt utnyttjande av inkommande kol till avloppsreningsverk.
Slammet pumpas till början av försedimenteringen för urtvättning.
Hydrolysförsöken på Klagshamn inkluderar också sedan två veckor tillbaka ytterligare en industridoktorand i samarbete med LTH, Janne Väänänen från Hydrotech. Ett trumfilter för behandling av det försedimenterade vattnet i hydrolysförsökslinjen har installerats för att minska mängden suspenderat material som lämnar försedimenteringen på grund av rundpumpningen av slammet. Cirka en femtedel av vattnet i försökslinjen kommer att ledas till trumfiltret. Janne kommer inom sina doktorandstudier även att specialstudera minst tre andra applikationer för Hydrotechs filter på avloppsreningsverk.
Janne Väänänen vid Hydrotechs trumfilter.
Renspolning av filtret pågår.
